Läsarfråga
Fråga: Kan du inte skriva lite om hur man bör fördela sitt intag av olika livsmedel? Jag tycker det är svårt att veta hur mycket man ska lägga upp på tallriken och hur proportionerna ska se ut för att man ska må bra.
Svar: Som med det mesta när det gäller mat, så är även detta något väldigt individuellt. Men det finns några generella råd som kan vara bra att känna till. Jag tycker tallriksmodellen är ganska bra att använda sig av. Den visar inte mängd mat, utan proportionerna mellan olika livsmedelstyper. Det finns 3 olika tallriksmodeller, beroende på hur pass fysiskt aktiv man är...
Lågenergiförbrukarens tallriksmodell: Fyll halva tallriken med grönsaker/rotfrukter. Fördela lika mängder pasta/potatis/ris och kött/fisk/fågel/ägg/bönor på resten av tallriken.
Normalförbrukarens tallriksmodell: Fyll en fjärdedel av tallriken med kött/fisk/fågel/ägg/bönor. Fördela lika mängder av pasta/potatis/ris och grönsaker/rotfrukter på resten av tallriken.
Högenergiförbrukaren: Fyll halva tallriken med pasta/potatis/ris. Fördela andra halvan jämnt mellan kött/fisk/fågel/ägg/bönor och grönsaker/rotfrukter.
Såna här saker kan vara kul att känna till och bra att ha i åtanke ibland. Däremot tycker jag inte att det här är något man ska tänka alltför mycket på. Det viktigaste är trots allt att man äter det man tycker om och det man själv känner att man mår bra av! :)
Exempel på en tallrik för normalförbrukaren
Alla energigivarna är viktiga!
Livsmedelsverket tipsar om hur man på ett bra sätt kan fördela sitt energiintag över dagen...
Frukost 20-25%
Lunch 25-35%
Middag 25-35%
1-3 mellanmål 5-30%
Läsarfråga om järnupptag...
Svar: Det finns två olika typer av järn; hemjärn och icke-hemjärn. Hemjärn finns i kött, fisk, inälvsmat och blodmat och icke-hemjärn finns i spannmål, grönsaker, rotfrukter och frukt. Kalcium försämrar kroppens upptag av både hemjärn och icke-hemjärn. Så om man vet med sig att man har brist på järn eller om man inte äter så mycket järnrika livsmedel, kan man försöka undvika kalciumrik mat i samband med att man äter järnrik mat. Man kan också underlätta för kroppen att ta upp järn... Upptaget av hemjärn stimuleras av kött, fisk och skaldjur och upptaget av icke-hemjärn stimuleras av kött, fisk, skaldjur och C-vitamin. (Att man tar upp mer järn om man dricker apelsinjuice när man äter till exempel blodpudding stämmer alltså inte, eftersom C-vitamin endast stimulerar upptaget av icke-hemjärn).
Järnrika livsmedel
Favoritmat?
Fråga: Kan du inte visa bilder på dina favoriträtter?
Svar: Det är svårt att välja ut några favoriträtter, men här kommer några bilder på mat som jag verkligen tycker om! =)
Risotto är verkligen gott! Och med lax till blir det ännu godare. Recept finns här.
Quinoasallad med massa goda ingredienser gillar jag verkligen. Just den här innehåller vit quinoa, svarta bönor, ruccolasallad, torkade aprikoser, solrosfrön, lax, soltorkade tomater, avokado, fetaost, majs, rödlök, tomat och gul paprika.
Fruktsallader med olika frukter, bär och andra tillbehör är gott!
Kladdkaka är en av mina favoritefterrätter! Här hittar du enligt mig det bästa receptet.
Jag tycker, till skillnad från många andra verkar det som, att blodpudding är riktigt gott!
Korvstroganoff är en underskattad rätt tycker jag! =) Här finns recept.
Vem gillar inte amerikanska pannkakor? =) Recept finns här.
Några snabba läsarfrågor
Vad anser du om Anna Skipper och hennes metoder och kostråd?
Jag tycker att hon är alldelles för extrem. Hon säger åt de som medverkar att äta livsmedel som man knappt har hört talas om och som är svåra att hitta i en vanlig mataffär. Dessutom lägger hon om deltagarnas kost helt och hållet och jag tycker att detta är som upplagt för att deltagarna ska misslyckas. Jag kan förstå att de går ner i vikt genom att äta som hon säger, men jag tvivlar starkt på att de sedan kan hålla den nya vikten, och på att de får i sig tillräckligt med energi och näring. När man ska hjälpa någon att gå ner i vikt tycker jag att man ska utgå från hur personen äter och sedan göra justeringar utifrån det. Det handlar om att byta till en livsstil som man trivs med och kan behålla livet ut!
Är det fel att äta mackor till frukost varje dag?
Nej, det tycker jag inte. Frukost är ett viktigt mål och om man kan hitta något att äta till frukost som man trivs med så är det jättebra. Mackor till frukost fungerar fint. Om man vill göra det "ännu bättre" kan man försöka att variera sig när det gäller vilket typ av bröd man använder (hårt, mjukt, grovt, mindre grovt osv), och vilket pålägg man har på. Att variera sig gör dels att chanserna att man ska få i sig många olika vitaminer och mineraler ökar, och dels minskar risken för att man ska tröttna på det man äter.
Du har ofta hackad frukt på gröten och så, men vad gör du med frukten som blir över. För jag antar att du inte använder en hel frukt på en gång?
Det som blir över brukar jag plasta in och lägga i kylen. Eftersom jag äter frukt rätt så ofta hinner det sällan bli dåligt.
Hur många läsare har du ungefär?
Det varierar lite, men nu för tiden är det i genomsnitt ca 550-600 unika besökare på bloggen varje dag.
Hur många frukter bör man äta per dag?
Enligt Livsmedelsverket bör man äta ca 500 gram frukt och grönt varje dag. Men jag tycker inte att det någon katastrof om man inte kommer upp i den mängden... Lite är bättre än ingenting alls! I det här inlägget har jag gett exempel på hur mycket 500 gram kan vara.
Vad väljer du att dricka av vanlig Cola eller Light-cola?
Om jag dricker läsk är det för mig en självklarhet att välja lightläsk. Vanlig läsk innehåller, till skillnad från lightläsk, väldigt mycket socker och detta är helt enkelt orsaken till att jag hellre dricker lightläsk när jag dricker läsk. Vissa väljer att dricka vanlig läsk för att slippa få i sig olika typer av sötningsmedel som finns i lightläsken. För att kroppen ska ta någon eventuell skada av sötningsmedlen som finns i till exempel Cola Light, så måste man dricka enorma mängder. Inte ens då är det speciellt stor risk att man ska ta skada av det. Att däremot få i sig vitt socker i stora mängder, är inte bra för kroppen.
Hur ska man egentligen förhålla sig till alla nya dieter som tidningarna skriver om?
Svar: Jag blir väldigt upprörd när jag läser om alla nya "modedieter" på löpsedlarna som ska göra så att man går ner flera kilon på bara några veckor. Varje vecka kan man läsa om nya dieter som kan förändra våra liv och göra oss smala och lyckliga. Att tidningarna framställer det på de här sättet kan man ju på ett sätt förstå, eftersom de vill sälja så många tidningar som möjligt och de vet att många är desperata efter sätt att gå ner i vikt på. Men hela grejen är så motsägelsefull... Om de här dieterna som de skriver om verkligen fungerar, så skulle de väl inte vara tvungna att hela tiden skriva om nya metoder man kan använda sig av. Man går antagligen ner några kilo av att följa de här olika dieterna, men vad tidningarna brukar "glömma" att skriva om är hur man sedan håller den nya vikten under en längre period/livet ut. Att skriva om det som fungerar (äta variationsrikt, se på det långsiktigt, äta regelbundet, hitta en kosthållning man trivs med och kan hålla livet ut osv) är inget som folk "vill" läsa om, eftersom det inte gör så att man går ner flera kilon på en kort tid. På en vecka kan en och samma tidning ha skrivit att man går ner i vikt med hjälp av LCHF-mat, stenålderskost, ISO-dieten, Atkinsdieten, fruktdieten och så vidare... Det är inte konstigt att människor blir förvirrade! Jag tycker att man kan tänka så att om det låter för bra för att vara sant, så är det antaglignen också för bra föra att vara sant.
När jag sökte på olika tidningars hemsidor för att se vilka nya metoder de skriver om så hittade jag bland annat dessa två:
Expressen har en artikel om att man automatiskt går ner i vikt om man befinner sig på hög höjd. En forskargrupp lät 20 feta människor bo på en tysk bergstopp i en vecka. Trots att de fick äta vad de ville åt de tydligen mindre än vad de brukar och gick ner i vikt. Dock skriver de ingenting om hur man ska behålla vikten när man kommer ner från bergstoppen igen.
ToppHälsa har en artikel om att man går ner i vikt genom att äta efter sin "djurtyp". Om man till exempel tillhör Lejonet (det framgår inte, men jag antar att de menar om man är född i lejonets år) så ska till frukost äta en bit lax med osockrad tomatsalsa och riven ost, och till det dricka ett glas tomatjuice. Om man däremot tillhör Apan så kan en frukost bestå av rostat fullkornsbröd med mandelsmör och hemmagjord sylt, melon och bär. Varför det är på det här viset, eller vilka som har kommit fram till det, framgår inte.
Dessa dieter tycker jag inte att man kan ta på allvar över huvud taget och jag kan bara hoppas att de som läser artiklarna är så pass kloka att de inte heller gör det.
Det som ofta saknas i tidningarna är vilka som ligger bakom de nya råden och varifrån forskningen kommer ifrån. Det kan till exempel stå "...visar en tysk studie", eller "forksare i Frankrike har kommit fram till...". Man får sällan läsa om hur många deltagare som var med i studien, om man har kunnat göra liknande studier med samma resultat och så vidare.
Jag vill verkligen uppmana er att inte ta löpsedlar och artiklar i olika tidningar på för stort allvar. Var kritisk när du läser och använd ditt sunda förnuft.
Var kritisk!
Dietistutbildningen
Fråga: Vad går dietistutbildningen ut på? Jag kom på att jag vill utbilda mig till dietist, men vet inte riktigt vad det innebär, bara att det har med mat hälsa och träning att göra. Vilka kurser ingår osv?
Svar: Dietistutbildningen är en 3-årig utbildning som man kan läsa i Umeå, Göteborg och Uppsala. De flesta dietister jobbar på sjukhus eller vårdscentraler, med sjuka patienter. Olika sjukdomstillstånd kräver olika typer av kosthållning och det är här som dietisten hjälper till. Som dietist kan man även jobba inom kommunen. Att utbilda och informera människor om kost kan också ingå i en dietists arbetsuppgifter. Man kan även driva sitt eget företag eller jobba med produktutveckling. Personligen vet jag inte riktigt vad jag vill jobba med när jag är färdig.
Exempel på kurser som ingår i programmet är näringslära, kemi, livsmedelskunskap, matlagningsteknik, metabolism, immunologi, dietetik och sjukdomslära, fysiologi, kost och folkhälsa, vetenskapliga metoder, psykologi mm... Den sista terminen är man ute på praktik i 8-10 veckor.
Jag går nu sista året på programmet. Jag trivs jättebra och känner att jag hittills har lärt mig jättemycket! Just nu läser vi en kurs som heter Kostsociologi. Den handlar bland annat om människors matvanor och på vilket sätt samhället och våran omgivning inverkar på våra val av livsmedel. Det är intressant!
Många har frågat om det är en "jobbig" och tidskrävande utbildning och hur pass svår den är. Jag tycker det är jättesvårt att svara på, dels eftersom alla är olika och har olika studietekniker, och dels för att jag ju inte har något annat program att jämföra med. Men jag skulle inte direkt säga att det är en svår utbildning i alla fall. Om man går på föreläsningarna och pluggar på egen hand så klarar man oftast tentorna.
Under "Kategorier" (på bloggens vänstra sida) finns en en kategori som heter "Mina Dietiststudier". Där har jag samlat de inlägg som på något sätt berör utbildningen. Jag har bland annat publicerat inlägg om vad vi har gjort under olika kurser.
Man hittar mer information om utbildningen på universitetens (Uppsala, Umeå och Göteborg) hemsidor.
Hur blir man av med småätande och sötsug?
Fråga: Har du några bra tips på hur man kan minska sitt sötsug och minska på sitt småätande? Vad är bra att äta istället?
Svar: Att äta godis ibland tycker jag inte är något "dåligt". Däremot mår många människor dåligt av att de en stor del av dagen går och är sugna på något sött. Detta är ingen känsla som man mår bra av, så därför tänkte jag tipsa om hur man kan bli av med den. Mitt bästa tips för att minska på sitt sötsug och småätande är att äta regelbundna måltider och att äta så mycket att man blir "lagom" mätt. Om man hoppar över en måltid så sjunker blodsockret. Eftersom kroppen strävar efter att vara i balans, så kommer man att bli sugen på att äta något som höjer blodsockret snabbt igen, nämligen något sött. Detta går att undvika genom att äta regelbundna och mättande måltider! =)
En bra måltidsfördelning kan se ut så här:
• Frukost
• Mellanmål
• Lunch
• Mellanmål
• Middag
• Eventuellt kvällsmål
Vissa som till exempel vill gå ner i vikt, hoppar över måltider för att få i sig mindre energi. Detta fungerar absolut inte! Att hoppa över måltider gör som sagt bara att du blir sugen och jättehungrig och äter extra mycket när du väl äter. Att hoppa äver måltider och gå hungrig gör att man går och tänker på mat och blir extra sugen på det som man tycker är allra godast, som till exempel godis.
Ett annat tips för att bli av med sötsuget tror jag faktiskt kan vara att inte ha några "regler" som säger att man inte får äta godis, fikabörd, glass osv. Det som är förbjudet lockas man av! Om du till exempel säger till dig själv att du inte får äta godis på en månad, så kommer en stor del av den här månaden att gå åt till att tänka på just godis och på hur gott det hade varit. När månaden sen har gått kommer du inte vilja göra något annat än att äta massa godis. Jag tror att man blir lite "besatt"/"fixerad" av det som man förbjuder sig själv från att äta. Så gör dig av med alla förbud, börja äta ordentliga mål på regelbundna tider, och om det är något du trots allt blir riktigt sugen på, så tycker jag att du ska äta det! =)
Fråga mig!
Jag tänkte ha en liten frågestund! Ställ din fråga här i kommentarsfältet så väljer jag ut några som jag svarar på. (OBS! Endast frågor om mat, hälsa, dietistutbildningen och liknande).
Läsarfråga
Fråga: Jag undrar varför du alltid använder lättvarianter på alla mejeriprodukter? Jag har bara sett att det stått lättyoghurt, lätt-creme fraiche osv. Själv köper jag alltid 3%-ig mjölk och fil, aldrig lättvarianter.
Svar: Vilken fetthalt och vilken typ av mejeriprodukter man bör välja och inte välja är ett omtalat ämne som de flesta har en åsikt om. Ingen kan veta säkert vilket som är det bästa alternativet, jag tror inte heller att det finns en lösning som passar alla. Personligen väljer jag att köpa lättvarianter på mejeriprodukter. Anledningen till det är att jag anser att man, genom att äta fetare varianter, får i sig onödigt mycket fett, och då främst i form av mättat fett. Det finns omfattande forskning som tyder på att vi skulle må bra av att äta lite mindre mättat fett, och lite mer av det omättade fettet. För mycket mättat fett kan i längden ge negativa konsekvenser, till exempel i form av hjärt- och kärlsjukdomar.
Mättat fett finns det lite mer av i livsmedel som feta mejeriprodukter, smör, ost, grädde, bakverk, korv, fett kött mm. Enkelomättat fett finns i till exempel olivilja, oliver, rapsolja, kyckling, avokado, cashewnötter, jordnötter mm. Fleromättat fett hittar man i bland annat fet fisk (som till exempel lax, strömming, sill, sardiner och makrill), sesamfrön, linfrön och valnötter.
Som jag ofta påpekar tycker jag dock att det är viktigt att man inte är för "sträng" när det gäller sånt här. Självklart kan man äta livsmedel med hög andel mättat fett, om det inte blir i alltför stor mängd. Jag tycker dessutom att många idag blir lite för extrema i sin tro på hur man ska äta och totalt ovilliga att acceptera att det faktiskt kan finnas andra alternativ. Just nu så är detta mina åsikter, eftersom så mycket forskning tyder på att en begränsning av mättat fett skulle vara bra för de flesta. Men om det i framtiden kommer många och omfattande långtidsstudier som tyder på motsatsen, så är jag självklart villig att ändra min åsikt i frågan! =)
Bild från Google
Läsarfrågor
Fråga: Jag undrar hur stor en normalportion egentligen är och hur mycket av olika livsmedel man ska lägga upp på tallriken. Till exempel, hur mycket kyckling och potatis är normalt att äta till en måltid?
Svar: Hur en "normalstor" portion ser ut är väldigt olika från person till person. Om man tränar och rör på sig mycket så bör man självklart äta mer än om man rör på sig lite mindre. Jag tycker att tallriksmodellen är ganska bra. Man brukar ibland göra 3 olika tallriksmodeller: en för lågenergiförbrukaren, en för normalförbrukaren och en för högeergiförbrukaren.
• Lågenergiförbrukare (alltså om du inte rör på dig speciellt mycket)
Fyll halva tallriken med grönsaker/rotfrukter. Fördela lika mängder pasta/potatis/ris och kött/fisk/fågel/ägg/bönor på resten av tallriken.
• Normalförbrukaren
Fyll en fjärdedel av tallriken med kött/fisk/fågel/ägg/bönor. Fördela lika mängder av pasta/potatis/ris och grönsaker/rotfrukter på resten av tallriken.
• Högenergiförbrukaren (om du är väldigt fysiskt aktiv)
Fyll halva tallriken med pasta/potatis/ris. Fördela andra halvan jämnt mellan kött/fisk/fågel/ägg/bönor och grönsaker/rotfrukter.
Ät tills du blir lagom mätt och känner dig nöjd!
Detta är ett exempel på en tallrik för normalförbukaren. Alltså en fjärdedel kött/fisk/ägg/linser/bönor, och resten fördelat jämnt mellan grönsaker/rotfrukter/frukt/bär och potatis/pasta/ris/bröd.
