Tankar om ortorexi...
Jag fick ett mail från en tjej som undrade om jag kunde berätta vad jag tänker angående ätstörningen ortorexi. Jag tänkte att det kan vara intressant för fler att läsa, så jag skriver ett inlägg om det. :)
Ortorexi är en relativt "ny" ätstörning. Den drabbade är mer eller mindre besatt av att leva nyttigt. Man tränar väldigt mycket och är otroligt mån om att äta nyttigt. Man blir duktig på att räkna kalorier och vet exakt hur mycket man har ätit och hur mycket man "gör av med" genom träningen. Ortorektikern har alltså varken anorexi eller bulimi, men ligger antagligen i riskzonen för att utveckla någon av dessa två andra ätstörningar om man inte blir bättre.
Det paradoxala med ortorexi är att det är en allt annat än nyttig livsstil. Trots att man gör allt för att leva "nyttigt", så blir livsstilen väldigt osund. Dels på grund av att det antagligen är väldigt jobbigt psykiskt att vara så fixerad vid mat och träning, och dels eftersom ortorektiker faktiskt ofta utvecklar näringsbrist.
Det verkar som att ortorexi är en ätstörning som har ökat under de senaste åren. Jag tror att ökningen har flera orsaker. En av de största bidragande faktorerna till ökningen tror jag är media.
Det debatteras ständigt om hur man bör och inte bör äta. Man möts i princip dagligen av nya råd om hur man ska göra för att leva så nyttigt som möjligt och det är då inte så konstigt att tankarna hos många människor mer och mer upptas av hur de själva ska lyckas leva sunt.
Ofta tycker jag tyvärr att en sund livsstil likställs med att man är en bra person, alltså att man är lite "sämre" om man inte tränar och äter bra. Idag är den egna kroppen ett "projekt" för många (speciellt unda människor) och ens mål blir att ta hand om projektet så bra som möjligt. Det här kan dock gå till överdrift för vissa och leda till olika ätstörningar, som till exempel ortorexi.
Kroppen står i centrum i de flesta tidningar för unga tjejer och även i kvällstidningarna, vilket jag tycker är synd. Det ger signaler om att kroppen kan ta oss långt, bara vi äter och tränar perfekt.
Att äta sötsaker, fikabröd, snacks och liknande är förknippat med skam och skuld för många vilket jag tycker är väldigt synd. Många verkar tyvärr se det som ett misslyckande om man äter något som anses onyttigt, vilket jag tycker är tråkigt. Värdesätt inte dig själv utifrån vad du äter!
Ibland kan man läsa i tidningar om hur långt man måste springa, eller hur länge man måste träna, för att "bli av med" något "onyttigt" som man har ätit. Jag blir alltid lika arg när jag ser såna listor, eftersom det garanterat gör mer skada än nytta! Det ger människor signaler om att man på något sätt måste kompensera för det man har ätit. Människor kan få uppfattningen om att vad man än äter så måste man träna bort det, vilket ju är helt fel.
I min blogg försöker jag inspirera till ett sunt förhållningssätt till mat. Hälsa för mig är att äta det som man själv känner att man mår bra av och att unna sig godis, kakor, chips, glass och liknande när man känner för det. Att äta godis anser jag är hälsosamt! :) Förbud tyder på ett osunt förhållande till mat och kan vara ett första steg till att utveckla ortorexi. När jag säger till folk att jag pluggar till dietist blir de ofta förvånade om de ser att jag äter till exempel godis. Men jag anser mig ha ett sunt förhållande till mat och träning, vilket för mig innebär att jag äter det jag tycker om och det jag känner för och tränar för att jag tycker att det är kul. Jag utesluter varken kolhydrater, fett eller protein eftersom jag inte ser någon anledning till det, och för att det skulle vara så himla tråkigt att inte få äta av allt!
Som jag har skrivit i tidigare inlägg så händer det ganska ofta att läsare önskar att jag ska skriva mer om hur mycket kalorier maten jag bloggar om innehåller. Detta är dock något som jag är emot, eftersom jag tror att det bidrar till "kalori- och nyttighetshetsen" och det vill inte jag vara del av!
Min förhoppning är helt enkelt att den här bloggen ska inspirera till matglädje och balans! :D
VAD HAR NI FÖR TANKAR OM DETTA?
jag har en annan fråga, inte om just detta inlägget.
ofta läser man att frukt innehåller mycket fruktsocker? är det samma med bär?
grönsaker ska ju vara "bättre" så sätt. men bären? :)
svara gärna i min blogg! tack och tack för en bra blogg:)
mycket bra blogg!! skulle du kunna börja göra olika produkttester, som vilken sorts flingor är hälsosammast? gröttest? flera olika tips på smoothies-ingredienser? milkshakes? hemmalagad glass? struvor till valborgsmässoafton? mm :)
Du är verkligen en förebild vad det gäller hälsa, kost och träning. Ett bättre blogginlägg har jag aldrig läst! Du är en inspiration för oss lider är av ätstörningar och i veckan ska jag tipsa om din blogg på ätstörningsenheten där jag går.
Sluta aldrig skriva denna blogg! Du behövs! Kram
Håller med om vartenda ord. Speciellt att man inte ska värdesätta sig själv utifrån vad man äter och hur man motionerar. Det är ju helt vansinnigt. Sen kan jag även av egen erfarenhet säga att en för stor fixering vid ens egen kropp och maten man äter endast gör en ytlig och självcentrerad. Och det vill väl ingen vara? Finns så mycket annat man kan lägga sin energi på än att sträva efter den "perfekta" kroppen.
Åh, du är grym! Superbra text & en väldigt bra och inspirerande blogg! Tack :D
Jag tycker att det är jättebra att du inte skriver ut kalorimängden i de recepten du delar med dig av. Det finns tillräckligt många som gör det ändå... Man ska inte stirra sig blind på siffror!
Åh vad glad jag blev! Kändes jätteskönt att läsa! Jag försöker att gå ner i vikt efter att ha gått upp ungefär 10 kg under sommar/höst. Visst vill man att det ska gå fort att gå ner igen, men jag lyckas inte motivera mig själv till att hårdträna. Jag tycker om att gå promenader - en timme är lagom - och jag är väl kanske lite väl förtjust i mörk choklad och glass. Men jag mår inte bra av förbud och har länge levt med att "jag borde inte jag borde inte" och till och med fått panikattacker för att jag inte tränat när jag borde. Efter många år på friskis letar jag nu efter en ny träningsform som kan få träning att kännas roligt igen. Du kanske har några tips?
Det riktigtt värmer att läsa det du skriver och även om jag själv allt annat än lever efter mottot du förmedlar så gör det mig så glad att du slår ett slag för det. Uppenbarligen är det något som behövs och jag önskar att fler skulle förstå det!!! Jag har själv nyss diagnostiserats med anorexi och mår för tillfället riktigt botten där varje dag utgör en kamp både mot och med maten. Min medvetenhet kring ämnet och även hur jag själv beter mig är så uppenbar och det är skrämmande för mig att se vad jag gör mot mig själv, Att läsa din blogg motiverar mig till att å småningom vilja uppnå balans och att det i sin tur kommer att leda till ett välmående. Mer energi och glädje och att detta sker utan förbud, för som du säger så pekar väl förbud på att man har något form av kontrollbegär...?!
De flesta bloggar jag läser känns som ett forum där de söker bekräftelse för att de tagit sig till gymmet åter igen och att de lyckats ta en hel helg utan varken alkohol eller något godisätande. De propsar på att de gör det för att de mår bra av det men för det första tror jag inte på vad de säger till hundra procent och för det andra resulterar det i att jag som besökare känner av det dåliga samvetet när jag lämnar bloggen. Är det verkligen sunt för alla unga tjejer som slaviskt läser igenom bloggar för att hitta inspiration till viktnedgåns osv.. Visst, inspiration är en grej men i det samhälle som vi lever i idag tror jag vi skulle må bättre av mindre snack och informationsflöde kring ämnet. Känsla före information helt enkelt!!
En halv uppsats senare vill jag komma till poängen att Du inspirerar!! Forsätt vara precis som du är och sprid budskapet om en sund livsstil i balans, det gör mer för din omgivning är du anar :)
Jag följer din blogg, för att det är just precis det du förmedlar. Matglädje och balans. Det hjälper mig i mitt tillfrisknande, och jag tackar dig för att Du har din blogg. Du förmedlar sundhet. Massor med ljus och kärlek till dig.
Kramar Paula
JA, du inspirerar verkligen till att äta ALLT! Och må bra i det. Att ingen dag är precis lik en annan och att det är just DET som är balans!
Fortsätt så här!
Jag har själv haft ätstörningar men är nu frisk och tycker du verkligen verkar ha en sund inställning och syn på mat och träning. inget överdrivet eller extremt, och jag tycker verkligen det är bra att du som dietist förstår att det är viktigt och bra att äta allt. folk blir så himla lurade idag av media och all bantar propaganda. nej fortsätt som du gör!
ps. jag är jätteglad för att du inte skriver ut kalorivärde. för mig som vart sjuk skulle det automatiskt bli jobbigt att prova på att äta något som jag ser är lite mer energi rikt än det vanliga och jag tror att många kan bli/är överdrivet fixerade vid kalorivärde.
Du är sannerligen en stor inspiration! Inte bara när det gäller god och fin mat, utan ditt oerhört sunda sätt att se på kost och hälsa. Jag blir alltid lika glad av att läsa din blogg, och när du skriver inlägg som dessa så önskar jag att du publicerades i tidningar för att nå ut. Det behövs verkligen. Många kramar och stort tack för dig, din ambition och din klokhet!
Riktigt bra inlägg! :)
Jag har gått ned 20kg och lever idag med en sund livsstil.
JAG UNNADE MIG ALDRIG NÅGOT.
JAG HADE INGEN SPECIELL "UNNA-MIG"-DAG.
Däremot så åt jag allt jag ville. Men jag ställde mig själv alltid tre frågor innan jag stoppade något i munnen:
- Vad innehåller det som jag planerar att stoppa i munnen?
- Hur påverkar det min kropp?
- Väger dom positiva effekterna upp dom negativa effekterna?
Att långsiktigt och hälsosamt gå ned många kilo i vikt handlar inte om att sluta äta godis på lördagskvällarna, det handlar om en helt ny inställning till kost/träning, en helt ny livsstil. Jag har skrivit flertalet inlägg [gå ned i vikt- intressera dig för kost!] där jag rekommenderat er som vill bli hälsosammare/lättare att läsa mycket om kost och faktiskt LÄRA er om hur kroppen fungerar och hur den reagerar på olika livsmedel. Om man blir kostmedveten så blir vardagsvalen av mat så mycket enklare, ex. den där hamburgaren från MCdonalds kommer inte kännas så lockande när du förstår vad den innehåller och hur din kropp kommer att reagera på det.
Om du skaffar sig en förståelse och kunskap kring kost/kropp så kommer du inte heller associera typiska osunda livsmedel som pizza, pommes frites, kebabrulle, pannkakor och snabbmatshamburgare som något positivt för dig att äta. Det klassiska misstaget många som vill gå ned i vikt gör är att dom tror att dom bestämmer sig för att gå ned i vikt och leva ett hälsosammare liv men dom gör inget åt sitt perspektiv på kost/träning. Dom behåller samma syn på mat som innan (snabbmat+osunmat= gott! Sund och nyttig mat= inte lika gott!). Tror ni det håller i längden? Nej. Hur ska man kunna leva ett liv där allt (ur det felaktiga perspektivet) det goda är förbjudet att äta? Det fungerar inte i längden. Om vi ponerar att personen med det felaktiga perspektivet på kost/träning trots allt lyckas gå ned några kilo i vikt och når sin målvikt, hur tror ni att det kommer gå när viktmålet är nått? Dåligt, förmodligen. Eftersom att personen fortfarande bär på det felaktiga perspektivet kring kost/träning/hälsa och nu när viktnedgången är avklarad kommer att tänka "bra då kan jag äta som vanligt igen" och kastar sig över snabbmat/osund mat. Vågen kommer att visa spikrakt uppåt och självförtroendet/självkänslan kommer med all största sannolikhet att få sig en ordentlig törn.
Så, steg 1 när du ska gå ned i vikt är att VILJA DET TILL 100%. Vill du så kan du. I beslutet om att gå ned i vikt så innefattar också att du faktiskt är beredd att skaffa en ny förståelse för kost/hälsa/träning. Läs här för tips! Om du skaffar dig en ny förståelse och ett nytt perspektiv kring ämnet så kommer vardagen att bli mycket lättare. Du kommer att slippa känna att du lider när du står emot pizzan, du kommer slippa känna att det vattnas i munnen när du ser munkarna på ICA och du kommer inte att få känslan av att livet är pest och pina eftersom du har kosrestriktioner. Istället kommer du att må bättre kroppligt och förmodligen också tappa alla överflödiga kilon.
JAG var stenhård dom första månaderna av min viktnedgång. Jag skippade allt som inte klassades som hälsosamt för kroppen. Men efter ett tag så lärde jag mig den hälsosamma balansen för både kropp och själ. Om jag var jättesugen på Ben&Jerrys en fredagskväll tillsammans med familjen så ställde jag mig först dom tre frågorna; Vad innehåller det som jag planerar att stoppa i munnen? Hur påverkar det min kropp? Väger dom positiva effekterna upp dom negativa effekterna? Om jag kom fram till att Ben&Jerrys just den fredagskvällen med familjen var helt klart värt det efter att jag ställt mig själv dom frågorna så åt jag också Ben&Jerrys tillsammans med familjen med GOTT SAMVETE. Jag såg inte det som att unna mig, jag såg det som att äta för själen. Det är inte bara kroppen som behöver en viss typ av föda för att må bra.
Jag måste också tillägga att jag har varit med om att det har vattnas som tusan i munnen på mig när jag har varit hungrig och sett McDonaldsskylten. Många gånger har det känts som om själen har behövt sig ett McDonald's meal MEN efter jag har ställt mig själv dom tre frågorna och konstaterat vad effekterna av McDonaldsmat är så har suget plötsligt slutat. Dom positiva effekterna väger inte upp dom negativa effekterna i just det fallet.
Jag hoppas att ni förstår vad jag vill ha fram med texten. Jag har aldrig unnat mig något ("att unna sig" finns inte i min verklighetsuppfattning enligt mitt kostperspektiv). Jag har däremot ätit det både kroppen och själen har behövt. Det är en svår balansgång, men mitt godaste råd till er som tampas med daliga kniviga situationer är att tänka till en extra gång och ställa er själva dom tre frågorna, då kommer svaret många gånger att bli mycket tydligare.
:)
Kram!
Väldigt bra text.
Jag har varit "nyttighetsfixerad" ända sedan jag var 13 år och min bror fick diabetes, allt fokus i familjen kom på mat, mattider, att äta nyttigt, vad som är onyttigt och att man ska äta bra... jag skyller inte på någon annan, men jag tror att det var det som iaf var startskotten för att jag blivit så fixerad vid att jag alltid måste vara nyttigt och är en dålig hemsk äcklig människa om jag inte är det. Tex kan jag äta supernyttigt 13 dagar i sträck, vägra minsta kakabit vid fikat osv, för att den 14:onde dagen trycka i mig en hel påse bullar och en enorm godispåse när ingen ser...
När ett barn i familjen får en sjukdom/handikapp glömmer man lätt bort de andra barnen, det har uppmärksammats i olika sammanhang osv. Men jag har aldrig hört detta nämnas i diabets-sammanhang. Vet du om det har det? Det är självklart en stor omställning för hela familjen när ett barn får diabetes, och även om det är min bror det är synd om som har sjukdomen så drabbar det en nybliven tonårstjej rätt hårt att hela familjen blir helt matfixerad. Tänkte bara skriva det, så att du den dagen du tar din examen kan vara uppmärksam och informera föräldrar som har flera barn att de måste vara försiktiga även om det redan är jobbigt. Jag vill inte att fler tjejer ska behöva gå igenom samma sak när det kanske är så lätt att undvika det!
ha en bra dag!
mycket bra skrivet....... gillar dig o din blogg. Kram kram!
Vilket bra inlägg! :)
Japp jag kommer på kostbollen! :) Men då ses vi ju då!
Fint skrivet Elina! Mängden kommentarer visar även hur frigörande människor finner din blogg, i kontrast till all hets vi pumpas med från alla möjliga håll.
Går nu i dagvårdsbehandling för anorexi, och har ofta dig i mina tankar när jag sätter mål för hur jag vill att mitt förhållande i till mat ska se ut.
Mina råd till andra tjejer och killar med ätstörningar (anorexi, bulimi, ortorexi, UNS) är:
*SÖK HJÄLP, en ätstörning är otroligt svår att bryta själv. Att bli frisk är inte samma sak som att bli fet, det handlar om möjligheten att leva ett fullvärdigt och lyckligt liv. Du har ingenting att förlora.
* Läs MATTILLÅTET av dietisten Gisela van der Ster. Boken går grundligt igenom vad som sker i den svältande, hetsätande och tvångsmässigt motionerande kroppen, vilka symtom som uppträder vid brister, undernäring och kräkningar och hur man sakta men säkert kan ta sig ur detta med hjälp bokens praktiska del.
Dessutom avlivas många gamla och nya myter om bland annat fett, kolhydrater, socker, salt, vatten och annat som inte bara ätstörda - utan de flesta - ofta har en felaktig och kanske till och med skadlig uppfattning om.
Det var efter att ha läst denna bok som jag bestämde mig att börja äta. Den fick mig verkligen att inse hur fantastisk kroppen är, och att jag misshandlat den totalt. Den enda kropp jag någonsin kommer att få. Alla borde läsa den!
Tack för all inspiration.
ha du tid och lust att bedöma min månadsmatsedel? vore väldigt tacksam om du kunde ögna igenom den och se om det finns saker jag borde lägga till och om det är någonting jag borde avstå från helt! tack på förhand! mvh mona
<link>http://monsans.blogg.se/2010/april/nu-har-jag-min-sjal-i-alla-fall-varit-och-han.html</link>
Kan bara hålla med alla som skrivit tidigare, du har en underbar inställning till livet, mat och hälsa! Du lyckas verkligen förmedla det via din blogg och verkar kunna hjälpa mig och många andra i våran kamp mot dessa sjukdomar :)
TACK!
Väldigt intressant inlägg. Jag tycker inte heller man ska vara fanatisk i sitt tankesätt kring mat, men vi har dock en ökande övervikt i Sverige. Jag arbetar själv på en kirurgavdelning där vi opererar 4-6 patienter/vecka med så kallad gastric-by-pass pga hälsofarlig övervikt. Och det är nog svårt för många att finna en balans mellan det "nyttiga" och det "onyttiga". Men självklart är det aldrig bra när det blir extremt åt något håll.
borde finnas fler som tänker som du..bra inställning mycket skönt att läsa din blogg fortsätt så :)
Jag håller med dig! Jag blir så glad när jag läser dina inlägg, för här har man en KLOK människa! Annars säger folk , visst kan du äta godis m.m. men du får bara ta en bit en gång i månaden (eller något liknande) och det är helt fel tänk! Det är ingen idé att börja extremt och ta bort allt onyttigt, utan att minska om det behövs och ta en sak i taget :)
Mycket kloka och peppande ord! Själv har jag lidit av ortorexi och anorexi i många år men är nu på god väg mot ett friskt liv. Varje dag innebär en ständig kamp och det är bland annat bloggar som din som inspirerar och motiverar mig. Tack!
Jag håller med dig till 100% när du skriver att du inte vill kaloriberäkna dina måltider för att det ger fel signaler. Mat och måltider ska vara njutning och en trevlig stund att fylla på med energi. Mat ska inte vara siffror. Jag håller också med dig när du skriver att godis är nyttigt så länge man inte ersätter vanlig mat med sötsaker. Vi måste äta allt för att må bra - vi måste alltså också äta för själen (och där kommer sötsakerna in!). Detta är något jag har lärt mig och det är jag glad för. Livet är för kort för att inte njutas av.
Tack än en gång för en bra blogg med många kloka ord!
Bra skrivet. Så himla lätt att hamna i det där tänket, att gå över gränsen för nyttighet. Bra!
Du är en fantastisk människa. Jag har följt din blogg länge, men i likhet med många andra sällan kommenterat. Jag känner mig motiverad när jag läser dina texter, och har lärt mig mycket. Jag har själv ätstörning och har varit ortorektisk under en period för drygt två år sedan. Idag har jag kommit en lång bit på vägen mot tillfrisknande just genom att lära mig äta så som du förespråkar.
Att äta allt, fast inte hur mycket som helst och inte jämt.
Jag blir också förtvivlad när jag läser om alla kostråd och dieter, mest för att de fortfarande triggar något i mig och får mig att tvivla på det sätt som jag äter idag, trots att jag vet att det är sunt. Jag är dock medveten om mina demoner och hur jag ska tackla dem, men känner mig ledsen för många andra som inte har samma insikt och som helt klart skadas av sådana skriverier.
Därför behövs du, och jag är säker på att du kommer fortsätta vara en positiv förebild och förespråkare för Den Enda Rätta Vägen.
Tack för hoppet och lycka till med studierna!
Jag älskar ditt tänk om vad som är hälsosamt/nyttigt! Något att tänka på när man är sugen på den där chokladkakan på fiket ;)
Jag har följt din blogg ett tag och tycker att du är väldigt klok. Jag har aldrig kommenterat förut, men nu kände jag att jag gärna vill skriva några rader.
Jag håller verkligen med dig om att man inte ska värdesätta sig själv utifrån det man äter, så sant så! Det är viktigt att njuta av livets goda.
Det du skrev om att tidningar framställer det som att träning kan kompensera för det "onyttiga" är jätteintressant, jag har inte tänkt på det på det sättet förut, men jag håller verkligen med dig om att det är hemskt att många människor tar till sig det och försöker leva så.
Jag har många vänner som har drabbats av ätstörningar och hoppas att de och alla som drabbats blir helt friska. Det är verkligen hemskt för dem som drabbas och man vill göra allt man kan för att hjälpa dem med att må bättre, men det är svårt.
Jag tror inte att det finns någon mat eller något livsmedel som är onyttigt, men däremot tror jag att en livsstil/kosthållning kan vara det.
Jag tror att du kommer att bli en helt fantastisk dietist, du verkar så klok och har sunda värderingar. Dessutom känns det som att du bryr dig om människor och kan sätta dig in i andras situationer, det är också en viktig egenskap.
Jag har nog också tänkt (måste jag erkänna)att dietister nog aldrig äter godis och så, men som sagt tycker jag att det är viktigt att njuta av livets goda och det verkar det som att du gör. Fortsätt så och lycka till med studierna!
Jag blir glad av att läsa din blogg!
tack för ett bra inlägg! tycker denna vikt-hysteri är något av det värsta som finns och jag har nog många med mig... nästan alla tjejer jag känner har eller har haft någon form av ätstörning och just nu har jag tre kompisar som är riktigt i riskzonen... två med ortorexi och en med anorexi... om man nu kan diagnostisera det sådär.. utan större kunskap mer än mitt sunda förnuft.. riktigt segt och svårt att veta vad man ska göra.. de påverkar varandra och många runt omkring.. så jag vill bara säga yeey till din blogg som står för en hälsosam livsstil.. fortsätt så så gör du världen lite bättre! :D
Fy, vilket bra inlägg! Skönt att läsa om en sund inställning till mat där det är okej att unna sig ibland, jag tror också att man behöver det.
Vilket bra inlägg! Jag tror själv att det finns en risk för de som ligger utanför diagnosen anorexi eller bulimi. Finns inget namn att sätta på de problem man har så finns risken att man försöker nå upp till kriterierna genom att äta ännu mindre eller träna ännu mer. Därför är det bra att ortorexi finns så även de kan få hjälp.
Hur som helst så missade jag dagen för biljettköp till Uppsala :( Himla tråkigt faktiskt... Klantigt minst sagt! Vet inte om det går att fixa, ska kolla upp det iaf! Hade ju sett fram emot det ;)
Lika bra och inspirerande som vanligt, du skriver alltid lika bra :)!
fyfan vad underbart sagt..Tack så mycket, verkligen, TACK!
Det hjälper så mycket att se sådana åsikter..Det var verkligen sjukt bra sagt/skrivet.
Vettigaste åsikterna hitills!
Har tidigare haft bulimi..så den där "skammen" finns ju ännu kvar..Men, det där, var så underbart klokt sagt...Tack så mycket, älskar din blogg:)
du är en otroligt klok tjej! tack för en jättebra blogg. ps. paj med ärtor och kikärtor var supergott!
mvh elisabeth!
DU HAR HELT RÄTT!!! Gillar ditt sätt att skriva på.
Bra skrivet :D Du har såå rätt!Jag tror många uppskattar att få höra detta, jag däribland :D
jättebra skrivet!
men jag undrar ändå över hur du resonerar kring det här med godis och även Fun Light som du hade med i inlägget med mellanmålstips.
Om man bortser från sockret i godiset så är det verligen hur ohälsosamt som helst att käka sånt skit. Det är bara en massa syntetiska färgämnen och smakämnen tillsammans med en hel drös med olika andra dåliga tillsatser. Detsamma gäller Fun Light som helt enkelt bara är en jävla häxblandning av kemikalier och färgämnen. Aspartam och en massa andra dåliga sötningsmedel är det också såklart i eftersom det är en sådan lightsaft.
Där undrar jag hur du menar att det är hälsosamt att låta kroppen få i sig det? Eller tänker du inte på det?
Jag håller verkligen med dig om att det är sunt att faktist kunna äta godsaker, "skräpmat" och sötsaker i rimliga mängder. Annars går den "hälsosamma" livsstilen till överdrift för ingen dör av att äta socker så länge man inte får i sig för mkt varje dag vilket påfrestar bukspottkörteln och kan leda till diabetes eller bara jobbigt svängangde blodsocker.
Men annars så borde man försöka äta mer äkta grejer. Godiset som vi proppar i oss i dag är så full av skit så det äcklar mig. Men det finns ju bättre godis att köpa som tur är, t ex Ekorrens ekologiska blandpåsar med bara naturliga ingredienser och utan gelatin för de som är vegetarianer. Och riktig choklad såklart vilket jag älskar.
Däremot vill jag bara påpeka att jag aldrig mått så bra i kroppen som i höstas då jag var tvungen att skippa allt socker och jäst för jag hade fått för mycket svamp i magen. Så jag kan verkligen rekommendera en livstil utan socker. Det är ju inte direkt någonting som kroppen behöver. MEN det ska isofall vara ett beslut som växer fram i och med att man som jag kände att jag mådde bättre utan det eller inte tycker så mkt om sötsaker. Det får inte vara någonting som blir en fixidé för att man är rädd för socker eller för att blir fixerad vid sin kropp och vikt. Förstår du hur jag menar? :p haha..
Jättebra skrivet iaf! KRAM och ha en toppenhelg!
Jag har varit där...Tänker fortfarande på mat och träning allt för ofta. Men nuförtiden är det på ett sundare sätt:)
En kanonartikel! Jag tycker däremot att ett "förbud" mot godis och läsk är något som funkar för mig, fast jag kallar det inte för förbud utan för Mina godis- och läskfria dagar. Anledningen till detta är att jag känner det som en frihet när jag inte äter godis eller dricker läsk, jag kan nämligen inte begränsa mig och överäter lätt pga att jag har varit sockerberoende under större delen utav mitt liv! Tack än en gång för en kanonartikel!!
Jättebra inlägg! Tycker att din blogg är väldigt bra och precis som många andra har skrivit är den inspirerande och du är en bra förebild som förespråkar en sund livsstil och inte en sjuk livsstil där man ska vara sjukligt smal och tänka på varenda kalori man stoppar i sig. Det behövs folk som du som har en sund syn på mat och som kan inspirera andra. Jag har själv lidit av anorexi i många år (är dock nästan helt bra nu) och är otroligt känslig fortfarande för att läsa om bantning och sådana saker eftersom att jag lätt faller tillbaka i det sjukliga beteendet. Din blogg kan jag dock läsa utan problem eftersom den inte förespråkar bantning på något sätt!
Fantastiskt skön inställning! Önskar att den kunde smitta av sig på mig. Jag har kämpat med min så kallade övervikt i flera år, upp och ner i kilo. Viktväktare och Camebridgekuren har jag testat men det är inget som varit långvarit. Jag behöver motivera mig själv till att motionera. Jag har länge skyllt på att jag inte har råd att motionera och det är i och för sig sant men det innebär ju inte att jag inte kan ta promenader. Hur tycker du är det bästa sättet att motivera sig själv? Tack för en bra blogg! /// Heh-laynah
